11 research outputs found
Stroke Based Painterly Rendering
International audienceMany traditional art forms are produced by an artist sequentially placing a set of marks, such as brush strokes, on a canvas. Stroke based Rendering (SBR) is inspired by this process, and underpins many early and contemporary Artistic Stylization algorithms. This Chapter outlines the origins of SBR, and describes key algorithms for placement of brush strokes to create painterly renderings from source images. The chapter explores both local greedy, and global optimization based approaches to stroke placement. The issue of creative control in SBR is also briefly discussed
RTcams: A new perspective on nonphotorealistic rendering from photographs
We introduce a simple but versatile camera model that we call the Rational Tensor Camera (RTcam). RTcams are well principled mathematically and provably subsume several important contemporary camera models in both computer graphics and vision; their generality Is one contribution. They can be used alone or compounded to produce more complicated visual effects. In this paper, we apply RTcams to generate synthetic artwork with novel perspective effects from real photographs. Existing Nonphotorealistic Rendering from Photographs (NPRP) is constrained to the projection inherent in the source photograph, which is most often linear. RTcams lift this restriction and so contribute to NPRP via multiperspective projection. This paper describes RTcams, compares them to contemporary alternatives, and discusses how to control them in practice. Illustrative examples are provided throughout
"Man kan ju inte pysa allt". Fem svensklÀrares erfarenheter av bedömning och betygssÀttning av gymnasieelever med hörselnedsÀttningar
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Svenska 1 arbetar med betygssÀttning och bedömning av elever med hörselnedsÀttningar, bÄde i vanliga skolor sÄvÀl som i hörsel-/specialklasser. Undersökningen tar Àven upp undantagsbestÀmmelsen, den sÄ kallade pysparagrafen, samt belyser hur denna tillÀmpas och/eller om lÀrare istÀllet anpassar undervisningen under kursens gÄng. Studien lyfter Àven skillnader och likheter mellan skolformerna avseende bedömning, betygssÀttning och tillÀmpning av pysparagrafen.
Teori: Studien bottnar i det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang tillsammans med andra. Men dÄ fokus Àr riktat mot specialpedagogiska frÄgor om hur man bedömer och betygssÀtter elever med funktionsnedsÀttningar blir delaktighet och kommunikation av stor betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, har dÀrmed valts som studiens teoretiska ram.
Metod: Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad art. Urvalet bestÄr av fem gymnasielÀrare som alla nÄgon gÄng har betygssatt och undervisat elever med hörselnedsÀttningar i kursen Svenska 1 alternativt Svenska A. I gruppen finns representanter bÄde frÄn praktiskt och teoretiskt program samt frÄn vanliga gymnasieskolan, hörselklass och specialklasser. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide vilken utvecklades eller frÄngicks vid behov beroende av hur samtalen fortlöpte. Tolkning och analys har gjorts med ad-hoc metod dÀr mönster och kategorier skapats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. KoRP-perspektivet har anvÀnts som analytiskt verktyg för att förstÄ hur kommunikation, relationer samt delaktighet pÄverkar elever med hörselnedsÀttningar att lyckas i sitt lÀrande.
Resultat: I studien framkom det att de lĂ€rare som hade stor erfarenhet av att undervisa elever med funktionsnedsĂ€ttningar, till exempel hörselnedsĂ€ttningar, var mer bekanta eller till och med visade sig vara vĂ€l förtrogna med undantagsbestĂ€mmelsen. De lĂ€rare som hade mindre erfarenhet av denna elevkategori och i större omfattning undervisade vanliga klasser pĂ„ teoretiska eller praktiska program kĂ€nde till undantagsparagrafen mer flyktigt. NĂ„got som Ă„terkom i intervjuerna var att ju bĂ€ttre kommunikationen Ă€r mellan eleven och lĂ€raren, desto lĂ€ttare blir det att anpassa undervisningen för att möta elevens behov pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt. Graden av hörselnedsĂ€ttning visade sig vara en avgörande faktor för huruvida undantagsbestĂ€mmelsen eller anpassningar av undervisningen behövdes eller ej. Samtliga lĂ€rare i undersökningen tillĂ€mpade eller strĂ€vade efter att tillĂ€mpa formativ bedömning. Det framkom Ă€ven att alla fem lĂ€rarna ansĂ„g att specialskolor behövs som komplement till en inkluderad skola âför allaâ